publicerad: 2015
vattenplaning
vatten|plan·ing
substantiv
~en • förlust av kontakt mellan ett fordons hjul och vägbanan t.ex. i samband med skyfall
| Singular | |
|---|---|
| en vattenplaning | obestämd form |
| en vattenplanings | obestämd form genitiv |
| vattenplaningen | bestämd form |
| vattenplaningens | bestämd form genitiv |


