publicerad: 2015
vela
1vela
verb
~de ~t • ⟨vard.⟩ vara obeslutsam; vimsa
Finita former | |
---|---|
velar | presens aktiv |
velas | presens passiv |
velade | preteritum aktiv |
velades | preteritum passiv |
vela | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att vela | infinitiv aktiv |
att velas | infinitiv passiv |
har/hade velat | supinum aktiv |
har/hade velats | supinum passiv |
Presens particip | |
velande |
2vela
substantiv
~n velor • ⟨vard.⟩ velig flicka el. kvinna
Singular | |
---|---|
en vela | obestämd form |
en velas | obestämd form genitiv |
velan | bestämd form |
velans | bestämd form genitiv |
Plural | |
velor | obestämd form |
velors | obestämd form genitiv |
velorna | bestämd form |
velornas | bestämd form genitiv |