SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
verkning
verk·­ning substantiv ~en ~ar mest i pl.; ​särsk. till verka 2
Singular
en verkningobestämd form
en verkningsobestämd form genitiv
verkningenbestämd form
verkningensbestämd form genitiv
Plural
verkningarobestämd form
verkningarsobestämd form genitiv
verkningarnabestämd form
verkningarnasbestämd form genitiv