publicerad: 2015
vettighet
vett·ig·het
substantiv
~en ~er vettig
Singular | |
---|---|
en vettighet | obestämd form |
en vettighets | obestämd form genitiv |
vettigheten | bestämd form |
vettighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vettigheter | obestämd form |
vettigheters | obestämd form genitiv |
vettigheterna | bestämd form |
vettigheternas | bestämd form genitiv |