publicerad: 2015
vicekonung
vice|kon·ung
substantiv
~en ~ar • ⟨högt.⟩ (förr) bl.a. inom brittisk kolonialförvaltning
Singular | |
---|---|
en vicekonung | obestämd form |
en vicekonungs | obestämd form genitiv |
vicekonungen | bestämd form |
vicekonungens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vicekonungar | obestämd form |
vicekonungars | obestämd form genitiv |
vicekonungarna | bestämd form |
vicekonungarnas | bestämd form genitiv |