SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
villfara
vill|­fara verb ‑for, ‑farit, pres. ‑far ⟨ngt åld.⟩ bevilja, upp­fylla: ​vill­fara ngns begäran
Finita former
villfarpresens aktiv
villfars (villfares)presens passiv
villforpreteritum aktiv
villforspreteritum passiv
villfarimperativ aktiv
Infinita former
att villfarainfinitiv aktiv
att villfarasinfinitiv passiv
har/hade villfaritsupinum aktiv
har/hade villfaritssupinum passiv
Presens particip
villfarande