publicerad: 2015
vindöga
vind|öga
substantiv
~t; pl. ‑ögon, best. pl. ‑ögonen • punkt vid horisonten varifrån vinden tycks blåsa
Singular | |
---|---|
ett vindöga | obestämd form |
ett vindögas | obestämd form genitiv |
vindögat | bestämd form |
vindögats | bestämd form genitiv |
Plural | |
vindögon | obestämd form |
vindögons | obestämd form genitiv |
vindögonen | bestämd form |
vindögonens | bestämd form genitiv |