publicerad: 2015
vårning
vår·ning
substantiv
~en • ⟨ngt åld.⟩ i vårningen framemot våren
Singular | |
---|---|
en vårning | obestämd form |
en vårnings | obestämd form genitiv |
vårningen | bestämd form |
vårningens | bestämd form genitiv |