SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
väckning
väck·­ning substantiv ~en ~ar särsk. till väcka 1
Singular
en väckningobestämd form
en väckningsobestämd form genitiv
väckningenbestämd form
väckningensbestämd form genitiv
Plural
väckningarobestämd form
väckningarsobestämd form genitiv
väckningarnabestämd form
väckningarnasbestämd form genitiv