publicerad: 2015
vägsträckning
väg|sträck·ning
substantiv
~en ~ar • till sträckning 2 väg 1
Singular | |
---|---|
en vägsträckning | obestämd form |
en vägsträcknings | obestämd form genitiv |
vägsträckningen | bestämd form |
vägsträckningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vägsträckningar | obestämd form |
vägsträckningars | obestämd form genitiv |
vägsträckningarna | bestämd form |
vägsträckningarnas | bestämd form genitiv |