publicerad: 2015
världserövrare
världs|er·övr·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑erövrarna värld erövrare
| Singular | |
|---|---|
| en världserövrare | obestämd form |
| en världserövrares | obestämd form genitiv |
| världserövraren | bestämd form |
| världserövrarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| världserövrare | obestämd form |
| världserövrares | obestämd form genitiv |
| världserövrarna | bestämd form |
| världserövrarnas | bestämd form genitiv |


