publicerad: 2015
vätska
1vätska
substantiv
~n vätskor • ämne i flytande form; ofta spec. om (medicinska aspekter på) kroppsvätskor, jfr sammansättningarna – I sammansättn. vätske-.
Singular | |
---|---|
en vätska | obestämd form |
en vätskas | obestämd form genitiv |
vätskan | bestämd form |
vätskans | bestämd form genitiv |
Plural | |
vätskor | obestämd form |
vätskors | obestämd form genitiv |
vätskorna | bestämd form |
vätskornas | bestämd form genitiv |
2vätska
verb
~de ~t • ge ifrån sig vätska, fuktas: såret vätskar (sig)
Finita former | |
---|---|
vätskar | presens aktiv |
vätskas | presens passiv |
vätskade | preteritum aktiv |
vätskades | preteritum passiv |
vätska | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att vätska | infinitiv aktiv |
att vätskas | infinitiv passiv |
har/hade vätskat | supinum aktiv |
har/hade vätskats | supinum passiv |
Presens particip | |
vätskande |