publicerad: 2015
yl
yl
substantiv
~et; pl. ~ • gällt, utdraget läte t.ex. från vargar
Singular | |
---|---|
ett yl | obestämd form |
ett yls | obestämd form genitiv |
ylet | bestämd form |
ylets | bestämd form genitiv |
Plural | |
yl | obestämd form |
yls | obestämd form genitiv |
ylen | bestämd form |
ylens | bestämd form genitiv |