publicerad: 2015
ymnighetshorn
ymn·ig·hets|horn
substantiv
~et; pl. ~ • bildl. i uttr. för riklig förekomst
Singular | |
---|---|
ett ymnighetshorn | obestämd form |
ett ymnighetshorns | obestämd form genitiv |
ymnighetshornet | bestämd form |
ymnighetshornets | bestämd form genitiv |
Plural | |
ymnighetshorn | obestämd form |
ymnighetshorns | obestämd form genitiv |
ymnighetshornen | bestämd form |
ymnighetshornens | bestämd form genitiv |