publicerad: 2015
yrkeskvinna
yrk·es|kvinna
substantiv
~n ‑kvinnor • ⟨ngt åld.⟩ kvinna som yrkesarbetar
Singular | |
---|---|
en yrkeskvinna | obestämd form |
en yrkeskvinnas | obestämd form genitiv |
yrkeskvinnan | bestämd form |
yrkeskvinnans | bestämd form genitiv |
Plural | |
yrkeskvinnor | obestämd form |
yrkeskvinnors | obestämd form genitiv |
yrkeskvinnorna | bestämd form |
yrkeskvinnornas | bestämd form genitiv |