publicerad: 2015
ångra
ångra
verb
~de ~t • förebrå sig, gräma sig över att man inte handlat på annat sätt: han ångrade sina hårda ord
| Finita former | |
|---|---|
| ångrar | presens aktiv |
| ångras | presens passiv |
| ångrade | preteritum aktiv |
| ångrades | preteritum passiv |
| ångra | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att ångra | infinitiv aktiv |
| att ångras | infinitiv passiv |
| har/hade ångrat | supinum aktiv |
| har/hade ångrats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| ångrande | |
| Perfekt particip | |
| en ångrad + substantiv | |
| ett ångrat + substantiv | |
| den/det/de ångrade + substantiv | |
ångra sig
• ångra ngtOrdform(er) ångra sig


