publicerad: 2015
åskådning
å|skåd·ning
substantiv
~en ~ar 1 livs- el. samhällsuppfattning2 beskådande
| Singular | |
|---|---|
| en åskådning | obestämd form |
| en åskådnings | obestämd form genitiv |
| åskådningen | bestämd form |
| åskådningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| åskådningar | obestämd form |
| åskådningars | obestämd form genitiv |
| åskådningarna | bestämd form |
| åskådningarnas | bestämd form genitiv |


