publicerad: 2015
åtala
å|tala
verb
~de ~t • väcka åtal mot: åtala ngn för ngt; många åtalade i muthärvan
| Finita former | |
|---|---|
| åtalar | presens aktiv |
| åtalas | presens passiv |
| åtalade | preteritum aktiv |
| åtalades | preteritum passiv |
| åtala | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att åtala | infinitiv aktiv |
| att åtalas | infinitiv passiv |
| har/hade åtalat | supinum aktiv |
| har/hade åtalats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| åtalande | |
| Perfekt particip | |
| en åtalad + substantiv | |
| ett åtalat + substantiv | |
| den/det/de åtalade + substantiv | |


