publicerad: 2015
åtskilja
åt|skilja
verb
‑skilde el. ‑skiljde, ‑skilt el. ‑skiljt, ‑skild n. ‑skilt, pres. ‑skiljer • skilja, hålla isär: åtskilja ngra el. skilja ngra åt
Finita former | |
---|---|
åtskiljer | presens aktiv |
åtskils (åtskiljes, åtskiljs) | presens passiv |
åtskilde (åtskiljde) | preteritum aktiv |
åtskildes (åtskiljdes) | preteritum passiv |
åtskilj | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att åtskilja | infinitiv aktiv |
att åtskiljas | infinitiv passiv |
har/hade åtskilt (åtskiljt) | supinum aktiv |
har/hade åtskilts (åtskiljts) | supinum passiv |
Presens particip | |
åtskiljande | |
Perfekt particip | |
en åtskild + substantiv | |
ett åtskilt + substantiv | |
den/det/de åtskilda + substantiv | |
den åtskilde + maskulint substantiv |