publicerad: 2015
ändalykt
ända|lykt
substantiv
~en ~er 1 ⟨åld.⟩ slut2 ⟨vard.⟩ bakdel, stuss
| Singular | |
|---|---|
| en ändalykt | obestämd form |
| en ändalykts | obestämd form genitiv |
| ändalykten | bestämd form |
| ändalyktens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| ändalykter | obestämd form |
| ändalykters | obestämd form genitiv |
| ändalykterna | bestämd form |
| ändalykternas | bestämd form genitiv |


