publicerad: 2015
änkling
änk·ling
substantiv
~en ~ar • man vars maka/make har avlidit
| Singular | |
|---|---|
| en änkling | obestämd form |
| en änklings | obestämd form genitiv |
| änklingen | bestämd form |
| änklingens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| änklingar | obestämd form |
| änklingars | obestämd form genitiv |
| änklingarna | bestämd form |
| änklingarnas | bestämd form genitiv |


