publicerad: 2015
ärna
ärna
verb
~de ~t • ⟨åld.⟩ ämna
| Finita former | |
|---|---|
| ärnar | presens aktiv |
| ärnas | presens passiv |
| ärnade | preteritum aktiv |
| ärnades | preteritum passiv |
| ärna | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att ärna | infinitiv aktiv |
| att ärnas | infinitiv passiv |
| har/hade ärnat | supinum aktiv |
| har/hade ärnats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| ärnande | |
| Perfekt particip | |
| en ärnad + substantiv | |
| ett ärnat + substantiv | |
| den/det/de ärnade + substantiv | |


