publicerad: 2015
öbåge
ö|båge
substantiv
~n öbågar • bågformig kedja av vulkaniska öar
Singular | |
---|---|
en öbåge | obestämd form |
en öbåges | obestämd form genitiv |
öbågen | bestämd form |
öbågens | bestämd form genitiv |
Plural | |
öbågar | obestämd form |
öbågars | obestämd form genitiv |
öbågarna | bestämd form |
öbågarnas | bestämd form genitiv |