publicerad: 2015
ögonvittne
ög·on|vittne
substantiv
~t ~n • person som bevittnat ngt med egna ögon
Singular | |
---|---|
ett ögonvittne | obestämd form |
ett ögonvittnes | obestämd form genitiv |
ögonvittnet | bestämd form |
ögonvittnets | bestämd form genitiv |
Plural | |
ögonvittnen | obestämd form |
ögonvittnens | obestämd form genitiv |
ögonvittnena | bestämd form |
ögonvittnenas | bestämd form genitiv |