publicerad: 2015
öl
öl
substantiv
~et el. ~en; pl. ~ ibl. ~er • en alkoholhaltig brun dryck; glas, flaska e.d. med öl; ölsort – I bet. 'viss mängd öl' anv. endast den best. formen -en. Pluralvarianten öler kan anv. endast i bet. 'ölsort'.
Singular | |
---|---|
ett öl (en öl) | obestämd form |
ett öls (en öls) | obestämd form genitiv |
ölet (ölen) | bestämd form |
ölets (ölens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
öl (öler) | obestämd form |
öls (ölers) | obestämd form genitiv |
ölen (ölerna) | bestämd form |
ölens (ölernas) | bestämd form genitiv |