publicerad: 2015
överenskomma
över·ens|komma
[ö`ver‑ el. ‑en`s‑]
verb
‑kom, ‑kommit, ‑kommen ‑kommet ‑komna, pres. ‑kommer, imper. ‑kom • bestämma i samråd: överenskomma el. komma överens om ngt
Finita former | |
---|---|
överenskommer | presens aktiv |
överenskoms (överenskommes) | presens passiv |
överenskom | preteritum aktiv |
överenskoms | preteritum passiv |
överenskom | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att överenskomma | infinitiv aktiv |
att överenskommas | infinitiv passiv |
har/hade överenskommit | supinum aktiv |
har/hade överenskommits | supinum passiv |
Presens particip | |
överenskommande | |
Perfekt particip | |
en överenskommen + substantiv | |
ett överenskommet + substantiv | |
den/det/de överenskomna + substantiv |