publicerad: 2015
överförmyndare
över|för·mynd·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑förmyndarna 1över 2 förmyndare
Singular | |
---|---|
en överförmyndare | obestämd form |
en överförmyndares | obestämd form genitiv |
överförmyndaren | bestämd form |
överförmyndarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
överförmyndare | obestämd form |
överförmyndares | obestämd form genitiv |
överförmyndarna | bestämd form |
överförmyndarnas | bestämd form genitiv |