publicerad: 2015
övergång
över|gång
substantiv
~en ~ar 1 det att gå över t.ex. en väg; ställe där man går över ngt: järnvägsövergång2 förändring från ett tillstånd till ett annat: övergången från diktatur till demokrati; hans övergång till proffsklubben – Nästan alla sammansättn. med övergångs- hör till övergång 2.
| Singular | |
|---|---|
| en övergång | obestämd form |
| en övergångs | obestämd form genitiv |
| övergången | bestämd form |
| övergångens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| övergångar | obestämd form |
| övergångars | obestämd form genitiv |
| övergångarna | bestämd form |
| övergångarnas | bestämd form genitiv |


