publicerad: 2015
överkucku
över|kucku
substantiv
~n ~ar • ⟨vard.⟩ högsta ledare
Singular | |
---|---|
en överkucku | obestämd form |
en överkuckus | obestämd form genitiv |
överkuckun | bestämd form |
överkuckuns | bestämd form genitiv |
Plural | |
överkuckuar | obestämd form |
överkuckuars | obestämd form genitiv |
överkuckuarna | bestämd form |
överkuckuarnas | bestämd form genitiv |