publicerad: 2015
överlevare
över|lev·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑levarna • till överleva 2
Singular | |
---|---|
en överlevare | obestämd form |
en överlevares | obestämd form genitiv |
överlevaren | bestämd form |
överlevarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
överlevare | obestämd form |
överlevares | obestämd form genitiv |
överlevarna | bestämd form |
överlevarnas | bestämd form genitiv |