publicerad: 2015
översläta
över|släta
verb
~de ~t • dämpa kritik e.d.: översläta el. vanl. släta över; en överslätande inställning
| Finita former | |
|---|---|
| överslätar | presens aktiv |
| överslätas | presens passiv |
| överslätade | preteritum aktiv |
| överslätades | preteritum passiv |
| översläta | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att översläta | infinitiv aktiv |
| att överslätas | infinitiv passiv |
| har/hade överslätat | supinum aktiv |
| har/hade överslätats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| överslätande | |
| Perfekt particip | |
| en överslätad + substantiv | |
| ett överslätat + substantiv | |
| den/det/de överslätade + substantiv | |


