publicerad: 2015
änkeman
änke|man
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen • änkling
Singular | |
---|---|
en änkeman | obestämd form |
en änkemans | obestämd form genitiv |
änkemannen | bestämd form |
änkemannens | bestämd form genitiv |
Plural | |
änkemän | obestämd form |
änkemäns | obestämd form genitiv |
änkemännen | bestämd form |
änkemännens | bestämd form genitiv |