publicerad: 2015
åka
åka
verb
åkte åkt • åka bil; åka dit ⟨vard.⟩ bli avslöjad; åka fast ⟨vard.⟩ bli fasttagen – Alla sammansättn. med åk- hör till åka.
Finita former | |
---|---|
åker | presens aktiv |
åks (åkes) | presens passiv |
åkte | preteritum aktiv |
åktes | preteritum passiv |
åk | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att åka | infinitiv aktiv |
att åkas | infinitiv passiv |
har/hade åkt | supinum aktiv |
har/hade åkts | supinum passiv |
Presens particip | |
åkande | |
Perfekt particip | |
en åkt + substantiv | |
ett åkt + substantiv | |
den/det/de åkta + substantiv |
åka på
• ⟨vard.⟩ råka ut för: åka på en skattesmällInfinita former att åka på infinitiv aktiv Presens particip pååkande Perfekt particip en pååkt + substantiv ett pååkt + substantiv den/det/de pååkta + substantiv