publicerad: 2015
återkallelse
åter|kall·else
substantiv
~n ~r • till återkalla 1,2
Singular | |
---|---|
en återkallelse | obestämd form |
en återkallelses | obestämd form genitiv |
återkallelsen | bestämd form |
återkallelsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
återkallelser | obestämd form |
återkallelsers | obestämd form genitiv |
återkallelserna | bestämd form |
återkallelsernas | bestämd form genitiv |