publicerad: 2015
örlogskapten
ör·logs|kapt·en
substantiv
~en ~er • officer med en medelhög grad inom flottan
Singular | |
---|---|
en örlogskapten | obestämd form |
en örlogskaptens | obestämd form genitiv |
örlogskaptenen | bestämd form |
örlogskaptenens | bestämd form genitiv |
Plural | |
örlogskaptener | obestämd form |
örlogskapteners | obestämd form genitiv |
örlogskaptenerna | bestämd form |
örlogskaptenernas | bestämd form genitiv |