publicerad: 2015
överläkare
över|läk·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑läkarna läka
Singular | |
---|---|
en överläkare | obestämd form |
en överläkares | obestämd form genitiv |
överläkaren | bestämd form |
överläkarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
överläkare | obestämd form |
överläkares | obestämd form genitiv |
överläkarna | bestämd form |
överläkarnas | bestämd form genitiv |