publicerad: 2015
övermakt
över|makt
substantiv
~en ~er 1över 2 makt 1
Singular | |
---|---|
en övermakt | obestämd form |
en övermakts | obestämd form genitiv |
övermakten | bestämd form |
övermaktens | bestämd form genitiv |
Plural | |
övermakter | obestämd form |
övermakters | obestämd form genitiv |
övermakterna | bestämd form |
övermakternas | bestämd form genitiv |