publicerad: 2015
överste
överste
[ö´verste el. ö`verste]
substantiv
~n överstar • officer med den näst högsta graden (under generalspersoner); överste 1. gr officer med den högsta graden (under generalspersoner)
Singular | |
---|---|
en överste | obestämd form |
en överstes | obestämd form genitiv |
översten | bestämd form |
överstens | bestämd form genitiv |
Plural | |
överstar | obestämd form |
överstars | obestämd form genitiv |
överstarna | bestämd form |
överstarnas | bestämd form genitiv |