publicerad: 2015
grynna
grynna
substantiv
~n grynnor • grunt ställe, grund
Singular | |
---|---|
en grynna | obestämd form |
en grynnas | obestämd form genitiv |
grynnan | bestämd form |
grynnans | bestämd form genitiv |
Plural | |
grynnor | obestämd form |
grynnors | obestämd form genitiv |
grynnorna | bestämd form |
grynnornas | bestämd form genitiv |