publicerad: 2015
allmänpolitiker
all·män|pol·it·ik·er
substantiv
~n; pl. ~ allmänpolitik
Singular | |
---|---|
en allmänpolitiker | obestämd form |
en allmänpolitikers | obestämd form genitiv |
allmänpolitikern | bestämd form |
allmänpolitikerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
allmänpolitiker | obestämd form |
allmänpolitikers | obestämd form genitiv |
allmänpolitikerna | bestämd form |
allmänpolitikernas | bestämd form genitiv |