publicerad: 2015
anamma
1anamma
[anam´a]
verb
~de ~t • ta emot; tillägna sig
Finita former | |
---|---|
anammar | presens aktiv |
anammas | presens passiv |
anammade | preteritum aktiv |
anammades | preteritum passiv |
anamma | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att anamma | infinitiv aktiv |
att anammas | infinitiv passiv |
har/hade anammat | supinum aktiv |
har/hade anammats | supinum passiv |
Presens particip | |
anammande | |
Perfekt particip | |
en anammad + substantiv | |
ett anammat + substantiv | |
den/det/de anammade + substantiv |