publicerad: 2015
andemening
ande|men·ing
substantiv
~en ~ar • innersta mening; egentligt syfte
Singular | |
---|---|
en andemening | obestämd form |
en andemenings | obestämd form genitiv |
andemeningen | bestämd form |
andemeningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
andemeningar | obestämd form |
andemeningars | obestämd form genitiv |
andemeningarna | bestämd form |
andemeningarnas | bestämd form genitiv |