publicerad: 2015
animositet
anim·os·itet
[‑ite´t]
substantiv
~en • ovilja, fiendskap
Singular | |
---|---|
en animositet | obestämd form |
en animositets | obestämd form genitiv |
animositeten | bestämd form |
animositetens | bestämd form genitiv |