publicerad: 2015
aning
an·ing
substantiv
~en ~ar 1 inte ha en aning om (ngt) absolut inte känna till2 en aning (bättre) lite – Alla sammansättn. med anings- hör till aning 1.
Singular | |
---|---|
en aning | obestämd form |
en anings | obestämd form genitiv |
aningen | bestämd form |
aningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
aningar | obestämd form |
aningars | obestämd form genitiv |
aningarna | bestämd form |
aningarnas | bestämd form genitiv |