publicerad: 2015
anridning
an|rid·ning
substantiv
~en ~ar anrida
Singular | |
---|---|
en anridning | obestämd form |
en anridnings | obestämd form genitiv |
anridningen | bestämd form |
anridningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
anridningar | obestämd form |
anridningars | obestämd form genitiv |
anridningarna | bestämd form |
anridningarnas | bestämd form genitiv |