publicerad: 2015
arrendera
ar·rend·era
verb
~de ~t • överta el. inneha på arrende
Finita former | |
---|---|
arrenderar | presens aktiv |
arrenderas | presens passiv |
arrenderade | preteritum aktiv |
arrenderades | preteritum passiv |
arrendera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att arrendera | infinitiv aktiv |
att arrenderas | infinitiv passiv |
har/hade arrenderat | supinum aktiv |
har/hade arrenderats | supinum passiv |
Presens particip | |
arrenderande | |
Perfekt particip | |
en arrenderad + substantiv | |
ett arrenderat + substantiv | |
den/det/de arrenderade + substantiv |
arrendera ut
• upplåta på arrende: arrendera ut el. utarrendera markInfinita former att arrendera ut infinitiv aktiv Presens particip utarrenderande Perfekt particip en utarrenderad + substantiv ett utarrenderat + substantiv den/det/de utarrenderade + substantiv