publicerad: 2015
artefakt
arte·fakt
[‑fak´t]
substantiv
~en ~er • konstprodukt, konstgjort föremål
Singular | |
---|---|
en artefakt | obestämd form |
en artefakts | obestämd form genitiv |
artefakten | bestämd form |
artefaktens | bestämd form genitiv |
Plural | |
artefakter | obestämd form |
artefakters | obestämd form genitiv |
artefakterna | bestämd form |
artefakternas | bestämd form genitiv |