publicerad: 2015
aubergine
auberg·ine
[åber∫i´n]
substantiv
~n [‑en]; pl. ~r [‑er] • en potatisväxt, äggplanta
Singular | |
---|---|
en aubergine | obestämd form |
en aubergines | obestämd form genitiv |
auberginen | bestämd form |
auberginens | bestämd form genitiv |
Plural | |
auberginer | obestämd form |
auberginers | obestämd form genitiv |
auberginerna | bestämd form |
auberginernas | bestämd form genitiv |