publicerad: 2015
avhyvling
av|hyvl·ing
substantiv
~en ~ar • äv. bildl. kraftig tillrättavisning
Singular | |
---|---|
en avhyvling | obestämd form |
en avhyvlings | obestämd form genitiv |
avhyvlingen | bestämd form |
avhyvlingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
avhyvlingar | obestämd form |
avhyvlingars | obestämd form genitiv |
avhyvlingarna | bestämd form |
avhyvlingarnas | bestämd form genitiv |