publicerad: 2015
bångstyrighet
bång|styr·ig·het
substantiv
~en bångstyrig
Singular | |
---|---|
en bångstyrighet | obestämd form |
en bångstyrighets | obestämd form genitiv |
bångstyrigheten | bestämd form |
bångstyrighetens | bestämd form genitiv |